Frid vare med dig. Ljuset ger dig vägledning, älskade, lev i frid.
Jag vill säga dig att jag kände mig fridfull och trivdes bra med Dan (min skyddsängel). Jag längtade efter min ängel.
Lämna honom, för han är bara min tjänare. Jag är din skapare, Gud Allsmäktig.
Jag måste säga dig att jag kände mig verkligen fridfull med Dan, och jag älskar honom.
Jag vet; lämna honom.
En gång sade han till mig: “Aldrig har någon människa älskat sin skyddsängel så mycket som du.“ Sade han verkligen så? Menade han det?
Han menade det. Lämna honom nu och var med mig. Luta ditt huvud mot mig. Känn hur Jag älskar dig. Du är min dotter. Jag är din himmelske Fader och Jag välsignar dig. Du är min. Jag är Jahve, och Jag skall aldrig låta någon skada dig. Känn den kärlek Jag har till dig. Lyssna till mig. Alltifrån din tidigaste barndom såg Jag dig växa. Jag höll dig intill mig och du var betagande i mina ögon. Jag såg hur du växte såsom de vilda blommor Jag skapat. Mitt hjärta gladdes att se dig leva i mitt ljus. Jag förblev nära dig. Min blomknopp började slå ut. Så kom den tid, då du skulle bli älskad. Jag kände dig och du behagade mig. Jag kände ditt hjärta och välsignade dig. Jag tydde dina önskningar och älskade att erfara dem. Jag stannade hos dig och hjälpte dig att bevara din skönhet. Jag såg att du hade slagit ut i blom och kallade på dig, men du hörde mig inte. Jag kallade igen, men du brydde dig inte om mig. Då och då kom du för att träffa mig och mitt hjärta jublade av att se dig. De få gånger du besökte mig var Jag uppfylld av glädje. Jag visste att du var min, men du tycktes ha glömt mig. Du kände aldrig att Jag var nära dig.
Åren gick och din väldoft försvann, dina löv, som utsattes för de skarpa vintervindarna, började falla, ditt huvud böjdes och dina kronblad förlorade sin sammetsmjuka friskhet och sin skönhet, solen hade börjat bränna dig och dina känslor hårdnade. Lyssna till mig; Jag såg med medlidande på dig. Jag stod inte ut längre. Många gånger närmade Jag mig och rörde vid dig, men det hade gått för långt, du kände inte igen mig. Du kände inte längre igen den som stod böjd över dig och höll om dig och ropade ditt namn. Jag sörjde över din försvunna skönhet, över att se att Jag höll ett förtvivlat barn i mina armar, ett barn i ett bedrövligt tillstånd. Din anblick fick mitt hjärta att gråta, för ännu kunde Jag se ett svagt ljus av kärlek i dina ögon, den kärlek du hade haft till mig i din ungdom. Jag lyfte upp dig till mig, och dina små händer grep efter mig. Jag kände mig lättad av att se att mitt barn behövde mig. Jag tog dig med hem och helade dig med min kärlek. Jag gav dig vatten för att släcka din törst. Jag gav dig mat och vårdade dig så att din hälsa så småningom återvände. Jag är den som helar dig. Jag är din Frälsare. Jag kommer alltid att förbli det. Jag kommer aldrig att lämna dig. Jag älskar dig. Jag, Gud, skall aldrig låta dig förlora dig själv igen. Gläd mig nu och stanna hos mig. Jag är Gud, din himmelske Fader. Inse nu varför Jag är hos dig.
Jag, Gud, skall göra likadant med alla mina söner och döttrar, för ni är alla mina. Jag skall inte lämna dem att förgås i solen. Jag skall beskydda dem och upprätta dem. Jag vill inte se deras löv falla av och skingras. Jag vill inte se dem törsta. Kom ihåg, Jag, Gud, älskar er alla. Jag skall återförena er alla.
Frid vare med dig. Älskade, vila nu, ansträng dig inte mer. Jag kan känna hur du anstränger dig.
Jag kände din närvaro. Gjorde du din närvaro särskilt tydlig?
Jag Är. Jag gjorde min närvaro särskilt tydlig, så att du skulle förstå. Vassula, Jag är fullt medveten om din förmåga.
Den dagen var jag särskilt trött, men jag kunde inte sluta att läsa och arbeta. Jag kände Jesu närvaro överallt och att det var något, som han försökte säga mig.
Jag, Gud, gläder mig åt att du är nära. Jag älskar dig, min dotter, ha förtroende för mig. Om mindre än två månader kommer du att kunna höra mig tydligt. Jag skall ge dig det stöd du önskar. Min avsikt är att leda dig. På mindre än två månader kommer du att göra enorma framsteg, för det är min vilja. Jag är din lärare. All min undervisning kommer att upplysa din själ. Förbli nära mig. Vassula, varje gång du känner dig eländig, kom till mig, så skall Jag trösta dig, för du är min älskade. Jag vill aldrig se ett enda av mina barn olyckligt. De skall komma till mig, så skall Jag trösta dem.
Vassula, vilket hus behöver dig bäst? Jag vill att du skall välja.
Jesus, frågar du mig vilket som är viktigast, ditt hus eller mitt, så säger jag förstås ditt hus och skall jag välja, så väljer jag ditt hus.
Jag välsignar dig.
Jesus verkade så glad!
Jag skall leda dig, lilla barn. Kom, ta mitt kors och följ mig. Kom ihåg: Jag skall hjälpa dig. Du skall bli min lärjunge. Jag skall hjälpa dig att uppenbara mig. Jag är helig, Jag är helig, så var helig, lev heligt. Jag skall stödja dig, Vassula. Vill du arbeta för mig?
Säg ditt namn igen.
Jesus Kristus.
Ja, jag vill arbeta för dig.
Jag älskar dig. Kalla på mig när du vill.
Jag gick med på det utan att inse vad det innebär att arbeta för Gud. Eftersom jag älskar Gud, så ville jag glädja honom. Jag insåg inte min oförmåga!
Lyssna till mig. Hör mina rop, hör mina rop. Kan du se mitt kors? Jag är Jesus, som ger dig denna vision. Jag ropar; Jag lider därför att när Jag räknar er, mina älskade, ser Jag er skingras helt omedvetna om farorna, som djävulen utsätter er för. Mitt hjärta slits i stycken, när Jag ser er så långt ifrån mig.
Under en hel månad gav Jesus mig visioner av sitt kors. Vart jag än vände mig, i vilken riktning jag än såg, så stod där ett ofantligt mörkbrunt kors. Om jag lyfte ögonen från tallriken när jag åt, så var det där enorma korset där. Om jag såg ut genom mitt myggnät; återigen korset. Om jag flyttade mig till ett annat rum för att sätta mig där, så följde korset med och stod där. Det var som om det hemsökte mig en hel månad. Sen började en annan sak hemsöka mig; tanken att allt som hände kanske inte var från Gud. Men om det alltså är från djävulen; hur enfaldig kan han vara? Jag började ängslas över vad folk skulle säga om allt det här. Vad skall hända med mig? Jag kommer att bli förlöjligad.
Dotter, dotter, lev i frid!
Jag var misstänksam. Vem är det?
Det är Jag, Jesus. Bli kvar nära mig. Jag har kallat på dig i åratal. Jag ville att du skulle älska mig, Vassula...
Jesus, när var den första gång du kallade mig?
Den gången du for till Libanon. Jag kallade dig i sömnen. Du såg mig. Minns du hur Jag drog dig till mig, ropade på dig?
Ja, jag minns. Jag var så rädd. Jag var bara tio år. Jag blev skrämd av kraften, som du drog mig med. Det kändes som en stark ström, som när en magnet drar en mindre magnet till sig. Jag försökte stå emot och komma loss, men jag kunde inte, och så fann jag mig sitta fast på dig. Då vaknade jag.
Jag tyckte att det var egendomligt att Jesus påminde mig om den där drömmen, och att jag kunde komma ihåg den ännu.