12 september 1987
Trofastheten hittar alltid ett sätt att vara med Mig. Älska Mig och var trogen, barn. Mina verk är fördolda för de visas ögon.
Jag har gömt Mina verk för dem. Min fördolda vishet ger Jag till de ödmjuka och till små barn.
Dotter, Jag är Ande och Jag har närmat Mig dig, undervisat dig som Ande till ande.
Min undervisning gavs dig andligen, och inte så som man undervisar i filosofi.
Vassula, var beredd på vad som måste komma, för en oandlig människa kommer inte att anse att detta arbete är sprunget ur Guds Ande; han kommer att visa det förakt därför att det övergår hans fattningsförmåga, eftersom det bara kan förstås med Andens hjälp.
Jag, Herren vet vad de visa tänker, och Jag säger dig, sannerligen, de lyckas inte övertyga Mig.
Av okänd anledning led min själ denna kväll. Jag längtade efter Gud. Jag ångrade mig. Jag frågade honom om han ville lyssna till mig, och om han hade några ögonblick över för att höra på min bekännelse. Här stod jag nu igen med ett helt lass av synder.