22 december 1987
Vassula, tiden är nu inne för att förena Min Kyrka. Försök komma samman igen, Mina älskade, kom och bygg upp dessa gamla ruiner; återuppbygg Min gamla instiftelse, en instiftelse uppförd av Min egen hand.
Vörda Min Moder såsom Jag, som är Ordet och högre än alla andra, vördar Henne. 
Skulle Jag då inte vilja att ni, som är stoft och aska, erkänner Henne som Himlens drottning - och vördar Henne?
Det är Min stora sorg av idag, att märka i hur liten grad Min skapelse förstår Hennes betydelse. De flesta av Mina hängivna som går under Luthers namn och som har isolerat sig helt och hållet, måste återvända till Petrus.
Herre! De kommer att bli chockade!
Vassula, Jag skall böja deras knän till att vörda Min Moder, det är Jag, Herren som talar, Jag skall böja dem! Och när de gör så, skall Jag låta Mitt ljus lysa över dem och resa dem upp.
Jag skall göra era stjälkar kraftiga och ni skall bli som en väl bevattnad trädgård, som en springbrunn vars vatten aldrig sinar. Jag skall återuppbygga Min instiftelse.
Kom älskade, var formbar och mjuk som nu, så att Jag kan gravera Mina Ord på dig, och glöm aldrig Min heliga närvaro.
Nej, Herre.