|
DE SOM OPPONERAR SIG EMOT PETRUS OPPONERAR SIG EMOT MIN KYRKA - BÖJ ER FÖR ATT ENAS -
21 juni 1988 Herre?
Be för de själar som opponerar sig mot Petrus; be för dem som försöker tysta Petrus. Dagarna är nu räknade och Min själ är djupt sorgsen; Mitt heliga Hjärta är fyllt av bitterhet; Min själ bemödar sig för att få dem att inse sina felaktigheter. De som opponerar sig emot Petrus opponerar sig emot Min Kyrka; de opponerar sig emot Min lag; de opponerar sig emot Mig, deras Herre och Gud; de fördömer Mina-lamms-Petrus, således de fördömer Min lag. Förblindade av fåfängan själv förstår de inte längre att genom att fördöma Petrus så följer de inte lagen utan istället blir Min egen lags domare! O lyssna till vad Anden säger till Kyrkan! Återvänd, kom tillbaka älskade vän. ( Biskop Lefebvre, se nedan) Kom tillbaka, försonas älskade, för Min skull. Jag, Herren, skall förlåta dina synder och skall rena dig. ÅTERVÄND! Återvänd allesammans till Petrus, för det är Jag er Gud som har utvalt honom, det är Jag som har gett honom en lärjunges tunga och genom Mig är han förmögen att svara de trötta. O skapelse! Finns det ingen vishet kvar i dig? Skapelse! Du lyckas inte uppskatta Min ofattbara kärlek som Jag har för dig och trots detta svarar Jag var och en som åkallar Mig. Jag är med dig när du befinner dig i svårigheter, Jag är din tillflykt. Fotnot
Biskop Lefebvre ifrågasatte den nya kyrkoreformen som påven Paulus VI godkänt 1970. Liturgiska böcker översattes nu till många folkspråk över hela jorden. För att säkra den äldre latinska liturgin bildar biskopen Prästbrödraskapet S:t Pius X efter den helgonförklarade påven Pius X. Brödraskapet blev känt för sitt motstånd mot vad Lefebvre uppfattade som förändringar i den katolska läran och praxis efter Andra Vatikankonciliet. Det grundas på katolska kyrkans tidigare motstånd mot den franska revolutionen och efterföljande modernist-projekt. Under Johannes Paulus II sökte Rom och ärkebiskop Lefebvre vid flera tillfällen försoning. Det häftiga motståndet från framför allt de franska biskoparnas sida skall ha gjort dessa fredssträvanden fruktlösa. 1988 kom förhandlingar till stånd, sedan ärkebiskop Lefebvre, till följd av sin höga ålder, meddelat sin avsikt att för den händelse tilliten till Rom inte kunnat återställas viga egna biskopar i syfte att säkerställa prästvigningen inom sitt prästbrödraskap. Kardinal Bernardin Gantin, prefekten för Kongregationen (departmentet) för Biskoparna, varnade den 17 juni officiellt ärkebiskopen Lefebvre. En vigning stred mot den kanoniska lagen 1382. Prästvigningen vilar på traditioner från 300-talets kyrkomöten. Vigningen är så knuten till den första biskopen i Rom och apostlarna i den första Kyrkan. Jesu budskap kom den 21 juni 1988. Ärkebiskop Lefebvre vigde den 30 juni 1988 fyra biskopar för att säkra prästbrödraskapets framtid. Denna vigning bannlystes, då en biskop inte får konsekrera biskopar utan påvestolens tillstånd, Roms dom föll. Kardinal Bernardin Gantin lät brevledes meddela ärkebiskop Lefebvre, hans medkonsekrator biskop Antônio de Castro Mayer samt de fyra nyvigda biskoparna att de blivit exkommunicerade.
|
|||