DINA SYNDER ÄR KOLSVARTA
2 augusti 1988 - Rom
Jesus?
♡Jag Är. ♡♡Jag, Herren, har ett stort medlidande och min barmhärtighet är ojämförlig. min barmhärtighet är stor och ofattbar. skapelse! dina synder är kolsvarta och utan min gränslösa barmhärtighet, skulle min rättvisa låtit dig helt förgås. Jag är alldeles utanför er dörr nu och som en tjuv skall Jag stiga in. Lägg märke till mina tecken. Var beredda. Be min Vassula; be för dem som fortfarande motstår mig; be för dem som förolämpar mig och som förvirrar världen och fördömer mina lamm som vandrar på den rätta vägen. ♡Befria dem. Befria dem - för dem till mig. Åh Vassula! mitt lilla lamm. Håll dig nära mig; håll dig gömd under min mantel - gömd i mitt hjärta. Frälsningen skall komma från mig - tillåt mig att använda dig.
3 augusti 1988 - Rom
Fader James och jag skyndade till Vatikanen för den påvliga audiensen, vi var bland de första som var där i kön. Efter talet, reste sig den helige fadern och gick längs gången och välsignade oss. Påven mötte mig och jag räckte ut min hand för att nå honom, jag försökte överlämna budskapet till honom men när han kände att de var något slags papper förde han upp sina händer ovanför mina och på min hand, jag försökte igen, samma sak hände, hans fingrar var alldeles ovanför mina och sen över mina händer igen, sedan kom han för långt bort och jag tänkte att nu hade jag misslyckats med mitt uppdrag, så tog han ett steg tillbaka och stod ansikte mot ansikte med mig. Jag tog tillfället i akt och tryckte ner budskapet ovanifrån i hans bälte. Jag kände på mig att det stack upp för mycket (budskapet) så jag sträckte ut handen och gav det en lätt knuff för att göra det hela perfekt. Medan jag utförde denna handling, kände jag att jag helt hade kopplat bort omgivningen. Jag kunde inte höra folkmassan, inte heller kunde jag känna folkträngseln eller den polska prästens hand på mina arm som om en av påvens eget folk ledde min hand, hand i hand.
En påvlig fotograf hade fångat oss precis i det ögonblicket, det ögonblick då jag placerade budskapet i påvens bälte, det var där jag såg den polska prästens hand vila på min arm.
4 augusti 1988 - Rom
Nästa dag efter den offentliga audiensen 4. 8. 88. med påven: jag såg hela tiden Jesus omkring mig hela tiden och han såg på mig med ett stort leende.
Jesus?
Jag Är. Blomma, försök inte att förstå Mina vägar.[1] Var enkel och acceptera allt som kommer ifrån Mig. Jag, Herren, har lett dig in i Mitt hus; Jag har lett dig för att du skulle se och möta Min så älskade tjänare Johannes Paulus II. Älskade själ, du lydde Mig, du förtröstade på Mig, du litade på Mig. Jubla själ! För Jag, din Gud, fröjdas över dig! Enkelhet bedårar Mig, lydnad drar Mitt heliga Hjärta närmare dig, och detta är vapnet för att kämpa mot den onde.
Herre, var det rätt att placera ditt brev i påvens bälte?
Du lydde Mig - låt detta vara ett exempel på lydnad för andra. Det spelar ingen roll hur svår situationen ger sken av att vara för dig, förtrösta på Mig och lyd. Jag skall alltid hjälpa dig när Jag ser att du lyder Mig och gör Min vilja - försök inte att förstå varför Jag har bett dig om att göra detta för Mig. ♡Kom ihåg att det är Jag, Herren, som skall förena er alla under Mitt namn och det är genom Min makt som alla Mina önskemål skall uppfyllas. Låt Mitt finger vila på dig, Mitt barn, och använda dig på detta sätt. Tillåt Mig att ha Min slöja över dig, för att så hålla dig borta ifrån ondska och bli högmodig av alla de gåvor Jag utgjuter över dig. Jag, din Gud, älskar dig och skall aldrig överge dig, till och med i de mest kritiska situationerna. ♡Kärleken skall inspirera dig. ♡Visheten älskar liv; Visheten bär namnet helighet och hon ges till alla dem som lyder Mig. Alla anvisningar kommer ifrån visheten. Förtrösta på Mig och så helighetens frön.[2] frid vare över dig. Kom, kom ihåg Min heliga närvaro. Le mot Mig. ♡