JUDAS
11 november 1990
Herre?
Jag Är. Vila i Mig. Hela himlen är full av glädje, det är vad ni kallar den eviga saligheten.
Dotter, om själarna bara visste hur underbart det är att leva i Gud, så skulle ingen gå förlorad så lätt, såvida de inte valde att gå förlorade som Judas; han valde vägen till fördärvet.
Förvisso smälte sig Mitt hjärta av sorg varje gång Jag såg honom ta ännu ett steg bort från Mig; det var inte det att Jag inte hade bett för honom; Mina ögon var söndergråtna för honom.
Jag hade öppnat så många vägar för honom, som alla ledde till Mig, men knappt hade han börjat följa en förrän han lämnade den, när han insåg att Jag hade lagt den där för honom, för till synden lade han uppror och hopade smädelser i sitt hjärta mot Mig, hans Gud. När han insåg att Mitt rike inte var ett jordiskt rike i jordisk ära tillslöt han sitt hjärta och skar av våra band och fjärmade sig omedelbart från Mig.
Hans sinne för vad som är rätt och orätt blev förmörkat, och han lydde fursten över luftens rike.
Idag frågar Jag de sjuka liksom Jag frågade den sjuke vid dammen i Betsaida: ”Vill du bli frisk igen?” Jag kan hela dig ögonblickligen och hela himlen kommer att glädja sig och fira!
Min gåva är fri, så kom till Mig som du är. Jag skall hela din själ, så att du kan få del i Mitt rike och leva i Mig, din Gud. 
