29 September, 1992
Herre, vår tid är skyldig till allvarliga hädelser och, åh, Herre...
Säg det!
Jag kan faktiskt inte se någon ljusning till och med för ENHETEN!
Ja?
Kanske var det "snart” som Du sade, Herre inte mitt "snart" utan Ditt! "Snart" för Dig betyder en mycket LÅNG, en mycket lång väntan!
Jag skall komma över er plötsligt i en pelare av flammande Eld! En Eld som skall förändra jordens ansikte... Kom, fatta mod, Mitt barn - varje steg du tar välsignar Jag Herren.
Om du har världen emot dig så är det därför att du har sett Min Härlighet, därför att Jag delade din måltid med dig sida vid sida: därför att Jag gått in i ditt hus för att förhärliga Mitt namn igen... Har Jag då inte rätt att vara givmild? Förebrår du Mig därför att Jag är givmild mot din själ? Har vi inte kommit överens om att du skall låta Mig vara fri att göra vad Jag vill med dig? Kom, du är svag - erbjud Mig din svaghet och din uselhet.
Åh, en sak till, om inte vetekornet faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men Min Vassula, om det dör, bärgar det en rik skörd...
Du är Min adopterade dotter, lär dig vad Jag menar. 
Låt dina tankar, dina önskningar, allting likna Mina! Så tag ditt kors och följ Mig. Jag älskar dig vanvettigt så älska Mitt Kors också vanvettigt, älska Mig till vanvett.
