EN DOMARE, MEN ÄNDÅ SÅ MILD
10 augusti 1994
Min frid ger Jag dig. Jag är Herren och Jag förser er med ett överflöd av Min himmelska föda. Skriv, Min duva, skriv dessa ord från skriften. 
”Om ni blir kvar i Mig och Mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill och ni skall få det.” (Joh 15:7)
Lyssna till Mig och skriv: i Min barmhärtighet har Jag förbarmat Mig över er och därför kom Jag för att undervisa den fåkunnige och ge Min lag åt den laglöse. Jag skall fortsätta att mätta detta släkte med Min himmelske Faders arvedel - brödet som botar er kommer från höjden, kunskapens bröd regnar från Min Faders himmelska förråd.
Ingen kan säga: ”Det finns inget att äta” - idag erbjuder Jag er det så att ni inte blir frestade att äta skämd eller dödlig föda, det som kommer från världens hjärta. Min Ande ger er liv och frid. Jag skriver dessa få ord till er genom Min blomma.
Herre, några av de grekisk-ortodoxa prästerna tror inte att det är du som talar eftersom du använder ordet ‘blomma’ när du tilltalar mig.
Jag vet, men har de inte läst: ”...på ett ögonblick hade deras värdefullaste avkomma förintats...” (Vis 18:12)
På engelska heter samma mening: ”...the flower of their offspring had perished...” I den svenska översättningen går Jesu poäng förlorad. Men deras invändning är knappast beundransvärd för sin list. Se Höga V 2:12, ”Jag är ett ringa blomster i Saron, en lilja i dalen”, eller Job 14:2. ”Människan... lik ett blomster växer hon upp” eller Ps 103:15. ”...hon (människan) blomstrar som ett blomster på marken.” Samma sak för dem alltså som för många av Vassulas kritiker: Läs bibeln!!
Åt dessa säger Jag: ‘Öppna ert hjärta och ni skall se ljuset och komma till tro.’ Idag är de i Mina ögon en ömkansvärd hop som vandrar i skuggorna och i mörkret. I Min barmhärtighet hade Jag överseende med många av deras överträdelser, och gav dem så tid att ångra sig! Kom, Min vän, Jag har inte glömt vad du erbjöd Mig den dagen, och dagarna närmar sig då ditt offer skall komma väl till pass.
Fram till dess skall Jag luttra dig. Mina uppenbarelser skall forsätta så att du inte förlorar modet. Åh, Mitt barn, vad skall Jag inte göra för dig?
I hans kärleks ömhet, strödde Min Fader safirer över din väg:
En Konung, men ändå så moderlig,
en domare, men ändå så öm och kärleksfull,
Alfa och Omega, men ändå så mild.
Kom, du och Jag. Vi? Oss?
Ja!
För Min talan - det behagar Mig och ger Mig större ära.
Herre, jag älskar dig och njuter av varje ögonblick i ditt sällskap.
Visst behagar det även Mig att tala till dig så här.
Detta är en varaktig gåva, Herre, denna gåva är tillgänglig för mig när helst jag vill och var jag än befinner mig, inte sant?
Just det! Det är vad Fadern och Jag gav dig. Åh, Vassula, en dag skall du och Jag ströva i Min Faders gårdar. Trots det skall Jag inte plocka Min blomma än, inte förrän Min vilja med dig har blivit uppfylld - men drick Mitt blod och ät Min kropp fram till dess dagen kommer. Den Helige är med dig.
