|
KOM IN I DIN HERRES GLÄDJE! 21 april 1998 Må Herrens ljuvlighet vara över oss! (Ps 90:17) Ack, kom in i din Herres glädje! Ja? Säg det! (Jag ville beklaga Mig.) Varför berövar du mig ditt sällskap? Kom, säg vad du vill säga
Och Du gör det som om du finner nöje i det genom att frambringa alla möjliga händelser som hindrar mig från att använda den gåva du har givit mig: att vara i din ljuvliga närvaro som är ljus. Jag har givit dig en krans som aldrig skall vissna, och Jag har döpt dig i eld. Jag har givit dig andlig föda och dryck. Hur kommer det sig att du i vissa stunder inte förstår Mig? Jag borde nu ha givit dig ett skarpt svar, men med tanke på de ord du sade Mig häromdagen som kom ur djupet av ditt hjärta, vet att Jag tuktar dig motvilligt. (Medan jag förberedde några tal som jag skulle läsa upp i närvaro av ansvariga för Sant Liv i Gud blev jag överväldigad av Guds helige Ande och skrev: Idag inbjuder Gud Fadern oss till sitt Hjärtas bröllopskammare. Det är slutmålet som var och en skulle uppnå i sitt andliga liv. Gud inbjuder oss alla att dyka in i Hans famn och förlora oss i Honom. (Nu kommer de ord som rörde vår Herre): Jag personligen skulle vilja bli flytande i Gud, ibland ända till att upplösas fullständigt i Gud så att jag inte längre finns.) Jag känner fortfarande väldoften av dina kärleksord. Jag tog emot dina ord som ljuvlig myrradoft och Mitt hår är fullt av droppar från dina aromatiska ord och Mitt huvud är indränkt i väldoft, du har bundit Mig med dina ord (Dessa ord skall uppfattas i positiv bemärkelse.) men Jag säger dig att Jag berövar dig känslan av Min närvaro för att därigenom låta dina frukter mogna. Ja, Jag är ditt solsken, men ett träd behöver regn också för att kunna växa och föröka sitt bladverk och sin frukt. När din själ inte känner Mina strålar en stund, vet att i den stunden förnyar Jag dig igen. Säg Mig nu, hur känner du dig i själen just nu? Just nu känner jag mig omsluten av gudomlig nåd
Sluta då att plåga din själ och att förebrå Mig. Var tacksam i stället för all nåd Jag har ingjutit i din själ. Jag förbereder dig på att ta emot ett gudomligt besök från den Helige Ande som skall anförtro sitt budskap (gäller budskapet den 22 april 1998) åt dig och som med detta upphöjda tema skall lämna ett evigt minne till detta släkte och till alla kommande släkten. Min ömma maka, se till att du tillhör Jesus liksom Jesus tillhör dig. Jag är för dig liksom du är för Mig. (Här menar Jesus i betydelsen att tillhöra.) Var och en av oss är för den andre och vi är så fullkomligt förenade och hoptvinnade att åtskilliga själar har sett Mig i dig och dig i Mig . Låt Mig få nöjet att se Mig själv i dig. (Läs händelsen nedan). Jag njuter ofantligt av de stunder då Jag ser på Mig själv. Jag har verkligen klätt dig i Mig för att äga dig och har givit dig Min nåd för att du skall äga Mig genom nåden. Kalla det för Guds dårskap om du vill, för Gud är vansinnigt förälskad i sin skapelse. (I detta ögonblick påminde Herren mig om ett annat ord som ofta nämns i Skriften: Guds svartsjuka kärlek) Förstår du? Lugna därför ner ditt hjärta och förstå dessa stunder då Jag berövar dig känslan av Min närvaro. Jag vet att om du inte hade visat dig för mig i början (1985) skulle jag fortfarande vara där ute på kyrkogården bland de som ruttnat. Om det inte hade varit för din nåd skulle jag ha varit förruttnad själv. Min själ längtade efter dig när du lät ditt regn fortsätta över mig
Men nu, Min duva, har Jag inte befriat dig från dina smärtor? Hör Mig, Vassiliki: vet att medan du var i det tillståndet då du saknade Mig då vilade Jag i ditt hjärta var välsignad och du skall finna din tröst i Mitt Hjärta.
Fotnot I Madrid hände det. Många människor i olika länder har sett vår Herres ansikte visa sig i mitt ansikte, men för andra gången lät Jesus Hans ansikte likna mitt. I Madrid tittade en man på den stora affischen med Jesu ansikte och frågade organisatörerna varför de satte upp en affisch på en blond kvinna. Första gången detta hände var i Grekland, på Rhodos. Bönegruppen som tillhör Sant Liv i Gud brukade gå till ett sjukhus som en kärleksgärning och tala om evangeliet och trösta de sjuka, alltid i sällskap med sjukhusprästen. En dag beslöt de att dela ut en bild på Jesus tryckt på ett litet kort, en berömd bild som finns på ön Patmos i klostret, känd för att ha gråtit tårar. Prästen kom till dem alldeles upprörd och hade samlat ihop alla bilderna. Rasande frågade han: Varför har ni delat ut en bild på Vassula? Förvånade
|
||||