|
Vad skulle Jag inte göra för en sådan bräcklig själ 17 december 1997 Allt kött måste komma till dig med alla sina synder. Fastän våra fel är oss övermäktiga raderar du ut dem. Säll är den människa som du utväljer, som du inbjuder att bo i dina gårdar. Min Vassula, låt Mig använda ditt öra, så att du hör Mig; låt Mig använda din hand så att du skriver ner vad Jag säger; låt Mig sedan använda ditt sinne för att fylla det med Min kunskap och fylla hela din varelse med den undervisning som kommer från Visheten. Ta emot alla Mina erbjudanden, Min älskade vän, så skall du gå framåt i den takt Jag hade förutsett. Min Vassula, för detta släkte och för kommande släkten önskar Jag lämna ett evigt minne av Min barmhärtighet. Ingen av alla dessa rikedomar som kommer från Mitt Hjärtas skattkammare skulle kunna tillskrivas dig, eftersom du inte visste någonting alls i början, vid den tid då du blev kallad av människosläktets älskare, eftersom hela din kropp då låg i mörker. Men därför att Jag är de heligas Herre, är Jag inte desto mindre de eländigas Herre. Jag såg på dig och älskade dig…. Jag är känd för Min barmhärtighet och för Mitt Hjärtas ömhet. Jag är känd för att ha en svaghet för barn. Gläd dig då, dotter, att din Kung lutade sig ner från sin tron för att tre gånger kyssa din själ med uppståndelsens kyssar. Berusad av Mina kyssars ljuvlighet sjunger nu din själ sitt lov till Mig och förhärligar din älskare. Jag visste då att genom att kasta blott en av Mina blickar på dig skulle Jag omedelbart mjuka upp din egenviljas hårdhet och krossa det hårda skalet som omgav ditt hjärta. . Så gjorde Jag… Ack vad skulle Jag inte göra för en sådan bräcklig själ för att föra den till fullständig förening med Min Gudom och göra den till en ande med Mig! Jag har bjudit dig, Min älskade, att bygga ett heligt tempel inom dig, ett altare i den stad där Vi[1] skulle slå upp Vårt tält, en kopia av det helgade tabernakel som vi hade förberett från början, och det har du också gjort, trofasta lilla vän. Det är därför som Visheten har kunnat hjälpa dig och genom dig tusentals andra själar. Visheten har fostrat dig och många andra genom detta gudomliga verk och leder var och en in på en underbar väg. Detta verk är beviset på Min överflödande kärlek. O Jesu Hjärta, välsignat och överflödande av nåd, du gudomliga godhet, du som med en blick störtar kungar och kungadömen, hänför städer och byar, berusar hjärtan till galenskap och håller dem fångna i kärlek och för evigt betagna i din gudom. Dina ögon, Herre, är en Edens lustgård, utsökt vacker. Ditt Hjärta är som ett oändligt universum av nåd utöver nåd. Hela din varelse liknar ett elfenbenstorn med glittrande ädelstenar infattade i dess murar. Eviga ljus, dina två naturer är vårt hjärtas rörelse. O Gud! Jag räcker inte till för att forma ett enda förståeligt ord som skulle kunna komma tillräckligt nära för att beskriva en sådan höghet och glans som min Herres. Ack, Vassula, Min tröst! Jag hade bestämt Mig att få dig att dela Mitt rike med Mig! Denna kärlek inom Mig, denna törst Jag har efter själar, bränner i Mitt Hjärta. Det var kärlek som ledde Mig till korset, utan att Jag brydde Mig om skammen. Det är kärleken som nu leder Mig till dig, släkte, och kallar en av de mest bristfälliga varelserna bland er, en som saknade kunskap inte bara i Skriften utan också kunskap om Min vilja. På den tiden var hon en skandal i Mina helgons och änglars ögon. Att kalla en sådan eländig själ från sin död och lyfta henne till Mitt gudomliga Hjärta och föra henne upp i Mina kungliga gårdar, är ett tecken som ni inte skall ignorera, det är ett tecken för alla er andra att växa i ert förtroende och lära er att jag kallar varje själ att överge sitt onda beteende idag och helhjärtat vända sig till Mig så att varje själ också må dela Min härlighet. Kom, Min älskade, Jag, Jesus, älskar dig.
|
|||